Lady Suffolk 1833 – 1856


Lady Suffolk föddes 1833 på Burr Farm. Hennes uppfödare var Leonard W. Lawrence från Smithtown. Long Island. Hon döptes efter landet där hon föddes och växte upp, men skulle att bli ihågkommen som ”det gamla grå stoet från Long Island”. Hennes far var Engineer 2d, en son till Engineer (e: Imp. Messenger). Engineer 2d’s mor var efter Plato som var en helbror till den fantastiska Bishop’s Hambletonian. Mor till Lady Suffolk var ett sto kallat Jenny. Jenny var i sin tur efter Don Quixote och han var inavlad på Messenger. Jenny hade varit ett ganska bra sto, både på vägarna och inom militären under kriget.

Mr. Lawrence sålde Lady Suffolk när hon bara var ett föl till en man som hette Charles Little. Han körde in ungstoet när hon bara var knappa året. Redan som tvååring drog hon vagnar, fast hon ägdes nu av Richard Blyndenbrug. Samma år såg en man vid namn David Byran henne och han köpte henne på en gång. Detta var 1835 och Byran hade nu köpt sig en plats i historien om den amerikanska hästen, men detta visste han förstås inte om. Faktum är att han inte visste någonting om hennes trav eller snabbhet förrän den dagen då William T. Porter (grundare och redaktör för Spirit of the Times) hyrde henne för en körtur. Porter gav Byron rådet att träna stoet för att tävla. Byran var långt ifrån en expert som tränare eller kusk och hans metoder var ganska råa, men Lady Suffolk var som tur var ett sto med ren trav.

1838 gick Lady Suffolk sitt första offentliga lopp på Babylon, Long Island och detta var början på en karriär som skulle vara i 16 säsonger. En säsong innebar 6 månader och Lady Suffolk tävlade mycket och blev snabbt känd då hon vann över många bra tävlingshästar.

Hon tävlade också en del eftersom alla ville se det fantastiska grå stoet och Byran var en sådan man som gärna reste dit pengar fanns att hämta.

Trots detta faktum att lady Suffolk vart väldigt känd, behandlade inte Byron sin stjärna särskilt väl. I Dwight Akers bok ”Driver’s Up” sägs det att ”Byron vid ett tillfälle hade kört med henne te mil till en tävling, tävlat henne hela eftermiddagen och körde tillbaka henne samma kväll.” Tack och lov var lady Suffolk en fysiskt stark häst med en otrolig vilja.

Den 18 oktober 1845 på Beacon Course i Hoboken, New Jersey, travade hon nytt världsrekord på 2.29 ½ för vagn och blev den första travaren att gå fortare än 2.30. hon var då 12 år gammal. 1849, vid en ålder av 16 år, travade hon nytt rekord på 2.26 under sadel.

Året efter dog Buran plötsligt och hans änka sålde stoet när hon var 18. Den nya ägaren skeppade tillbaks henne till New Jersey där hon 1853 betäcktes av Vermont Black Hawk. Hon blev dräktig, men istället för att låta henne vila så tränades hon hårt. Fölet, som p.g.a. träningen föddes för tidigt, dog och Lady Suffolk fick inget mer föl.

Lady Suffolk pensionerades när hon var 20 år efter 162 lopp av vilka hon vann 89.

Det grå stoet hade genom åren blivit snövitt, och hon måste ha haft hovar och ben av stål eftersom hon fortfarande höll efter 16 år av hård träning.

Lady Suffolk dog den sjunde mars 1856 på Edgar Hills Farm i Briport, Vermont.