H�star och n�ra artfr�nder d�r ut i Nordamerika p� tiden f�r den sista istiden, tillsammans med mammutarna och andra arter. Tapiren i Sydamerika �r den n�rmaste arten som �verlever och forts�tter leva vild. Specifik orsak till utrotningen �r ok�nd.

Mayankulturen b�rjan i Mexiko utan h�star.

Peakstamman i Mayankulturen (fortfarande utan h�star), centrerad i Yucatanomr�det i Mexiko.

Pueblo- och Ansazikulturen �r stark i vad som nu �r sydv�stra USA.

Normadkulturen �r starkt etablerad i Amerikas urstam Great Plains.

De flesta amerikanska kulturerna �r v�letablerade.

F�rsta h�stdragna passagerarvagnen byggs n�ra Kocs, Ungern.

H�sten �terintroduceras till de Karibiska �arna av spanska uppt�cksresande p� skepp dirrigerade till Italien av Christopher Columbus.

Grundaren till Paso Fino-rasen kommer till Kuba och Puerto Rico-�arna.

Uppt�cksresanden med Harnando Cortez i spetsen �terintroducerar h�sren i Centralamerika. De er�vrar Aztec Empire-templet bel�get i vad som nu �r Mexiko City med hj�lp massiva sjukdomsepidimier i det ickeresistenta indianska amerikanerna.

Det slutgiltiga slutet f�r Aztecimperiet i Mexiko.

Pizarros uppt�cksresande reser genom Peru p� h�stryggen och skr�mmer och f�rundrar de indianska amerikanerna som aldrig hade sett en h�st.

De Sotos uppt�cksresande tar med sig 237 h�star till Nordamerika och utf�r en rekognisation av inlandet fr�n Florida till Missouri. H�star tas till f�nga av ursprungsbefolkningen och dessa s�ga vara grunden till Chickasaw h�sten.

Uppt�cksresande fr�n Colorado utforskar inlandet fr�n Mexiko och Arizona till Kansas.

F�rsta passagerarvagnarna introduceras p� de brittiska �arna.

Man slutar anv�nda pil och b�ge i brittiska arm�n.

H�sten sprids gradvis norrut via spanka mission�rer.

Jamestown, Virigna skapas med 8 h�star.

F�rsta branvagnar i engelska st�der.

Hackneyvagnar, eller �hacks� g�r att hyra, ungef�r som taxi, och ses p� gatorna i London, England.

En fartgr�ns p� 3 miles / timmen (ungef�r normal g�ngfart) s�tts p� Londons gator.

Den engelska kungen Charles I har ett stall med 139 h�star och 39 avelsston.

�ver 80 spanksa mission�rer finns i Nordamerika.

F�rsta k�nda galoppt�vlingen i New York.

I mitten av �st och i medelhavsomr�det f�ds fullblodets grundande hingstar (Byerly Turk, Godolphin Arabian, Darley Arabian, Curwen Bay Barb) och exoprteras senare till England.

B�rstolar (burna p� p�lar av m�nskliga slavar) �r fortfarande ett popul�rt s�tt f�r transport i europeiska st�der.