Genom åren har vi fått fram tolv Elithingstar i landet. Vi har nu redovisat hälften: Quick Pay, Pershing, Tibur, Zoot Suit, Speedy Spin och Mack Lobell. Nu är det dags för Count's Pride, som 25 år gammal - förlåt ung - fortfarande är fullt avelsaktiv. Count's Pride har nästan hela sitt liv varit den trogne tjänaren i vingården, som genom sitt pålitliga arbete åstadkommit den ena utmärkta årgången efter den andra. Likt vinet skiftar kvalitén mellan olika år utan att man alltid förstår varför.

Count's Pride har några riktiga "höjdare" - utan att jordmånen tycks ha varit helt rätt - och han har årgångar som blivit enklare, under liknande förutsättningar. Men helheten har givit ett mycket gott betyg åt hans arbete. Och vingården är inte vilken som helst - Lassagården i Vara. Count's Pride fick förtroendet att hålla Lassagårdens stolta traditioner vid liv, ända till slutet som hingststation. Få hingstar hade klarat den uppgiften bättre.

Mack Lobell's stora dilemma som avelshingst var att stå i skuggan av sig själv som den ultimata individen. Jämförelsen mellan den faktiska verkligheten och drömbilden har alltid legat honom i fatet. Realiteterna överträffar nästan aldrig mytbilderna. Count's Pride har på liknande sätt alltid jämförts med stallkompisen Quick Pay. Det är naturligtvis inte lätt att bli accepterad för sina egna meriter, när man ständigt jämförs med en framgångsrik "storebror"! Count's Pride har både haft draghjälp och bromsats av Quick Pay's närvaro. Men han blev Elithingst av helt egen kraft och vi skall försöka ge bilden av en hingst som - liksom de andra elva Elithingstarna - har betytt mycket för svensk avel och travsport.

En följd av den lyckade affären med Quick Pay.
När Quick Pay köptes till Sverige, skedde detta under lite märkliga former. En av delägarna i hingsten, Max Hempt, ringde ganska brådstörtat från en bar (i glada vänners sällskap, förmodligen) och erbjöd Ingvar Thorsson svenska Avelsföreningen att köpa Quick Pay för 300.000 dollar. En "delegation" med Thorsson och Ingmar Andersson åkte till Stockholm för att övertyga ATG-ledningen om köpet. Man fick åka hem ganska modfällda, eftersom beskedet var att Quick Pay var för dyr. Men man ville inte släppa tanken på Quick Pay - en individ man av flera skäl fastnat för. På tågresan hem föddes idén om ett konsortium och ganska snart var tio andelar fördelade, varav ASVT då stod för en av dem. Genom kontakterna med Quick Pay's tränare Billy Haughton hade man en mycket god kontakt i USA.

Ingmar Andersson på Lassagården menar att Billy visserligen var affärsman (utöver att han var en mycket framgångsrik tränare), men att han var ovanligt rättfram och tydlig i sina personliga åsikter om olika hästar.
- Jag fick stort förtroende för Billy Haughton och lärde mig att han inte haussade upp en häst han inte var förtjust i, bara för att få den såld. Därför vägde Billy Haughtons ord tungt, när han talade sig varm för Count's Pride.

Så när Count's Pride erbjöds två år efter den lyckade affären med Quick Pay visste man två saker: Det var ganska lätt att bilda ett fungerande konsortium kring hingsten, och man visste genom kontakterna med Billy Haughton att han bara rekommenderade något som han själv trodde mycket på. "Köp den här hästen!"

Ett led i fortsättningen av det som blev en affär, var att den legendariske Flyingeveterinären Lennart Olsson åkte över till USA för att besiktiga Count's Pride. Ganska omgående fick en av nyckelpersonerna i de framgångsrika konsortierna kring Quick Pay och Count's Pride, Atte Nyberg, ett telefonsamtal från USA och Lennart Olsson.
- Köp den här hästen, Atte, jag har en mycket stark känsla av att Count's Pride kan betyda oerhört mycket för svensk avel!

Atte Nyberg lade stor vikt vid Lennart Olssons ord helt enkelt för att denne oftast var kritisk och sällan yttrade sig som han nu gjorde om Count's Pride. Dessutom hade Lennart Olsson uppfattat att hingsten var på väg att säljas åt annat håll, det var helt enkelt bråttom med ett beslut.

Det fanns ingen större beslutsvånda, och 1980 - tidigt under vintern - kom Count's Pride till Sverige och avelstjänst samma år. Vid frågan om man någon gång tvekade om att köpa en son till Speedy Count - vilken inte etablerat sig som fader till avelshingstar, svarar Ingmar:
- Nej, egentligen inte, eftersom så mycket var positivt med Count's Pride. Han hade tävlat i absoluta toppen av sin årgång - vilken var mycket stark - och bl. a. besegrat hästar som Florida Pro och Speedy Somolli. Han hade ett mycket solitt möderne, vilket jag fäster stor vikt vid, med andra topphästar på nära avstånd. Men framförallt var han en särpräglad och intagande individ, vilket jag också tror är mycket viktigt.
- Hellre en sådan hingst efter en något udda fader än en "dussinindivid" efter en av championhingstarna, menar Ingmar.
- Se bara på de bästa i Sverige - vem skulle tro att huvuddelen av våra bästa hingstar skulle vara fallna efter Florida Pro (Sugarcane Hanover), Lindy's Pride (Lindy's Crown) eller Mystic Park (Mack Lobell)? Eller att tre av de främsta i USA just nu är söner till Baltic Speed (Valley Victory), Arndon (Pine Chip) eller Nearly Perfect (Sierra Kosmos)?

En av de bästa i sin 3-årskull - och vilken årgång!
Count's Pride startade aldrig som 2-åring, kanske följde han mönstret för ganska många Speedy Count-avkommor - de är inte de allra tidigaste, men tävlar i gengäld mycket länge. När Count's Pride väl gick in i 3-årstävlandet gjorde han det med besked och efter några segrar tidigt på säsongen avancerade han snabbt till en plats i kulltoppen genom möten med de allra bästa. Och kullen var inte vilken som helst!

Efter säsongen klassade många experter 3-årskullen 1978 som en av de bästa dittills, några tyckte till och med att årgången saknade motstycke. Speedy Somolli och Florida Pro travade båda 1.11,5 under året, vilket med bred marginal var de två snabbaste tiderna i reguljära lopp några treåringar presterat. (Inga äldre USA-hästar hade 1978 travat fortare i lopp.) Count's Pride's vinnartid 1.12,1 var den fjärde snabbaste treårstiden genom tiderna och den femte snabbaste oavsett ålder. I 3-årskullen fanns också Brisco Hanover, Noble Move och VM-segraren Doublemint.

En riktig Stakes-häst!
Count's Pride's meriter inskränker sig inte till en enstaka tidsmässigt remarkabel prestation. Efter de två inledande segrarna i enkelt sällskap segrade han i Arden Downs Stakes, där han på tung bana besegrade Speedy Somolli, Brisco Hanover och Noble Move. Några veckor senare besegrade Count's Pride Florida Pro i Zweig Memorial efter en upploppsstrid som nära nog blivit historisk. Count's Pride travade *1.12,1, vilket vid denna tidpunkt var den snabbaste vinnartiden i kullen, det var banrekord och den näst snabbaste 3-årstiden genom tiderna. (Green Speed's 1.11,8 året innan var snabbast.) Billy Haughton var mycket imponerad av att Count's Pride travade 1.09,5 sista 800 m, med 1.06 sista 400 - och att han kämpade heroiskt ända in i mål.

Säsongen avslutades med segrar i Tompkins Memorial (före Speedy Somolli) och Penna Stakes. Han blev tvåa i Beacon Course efter Florida Pro. I årets sista storlopp, Kentucky Futurity, kom han tvåa efter Double-mint, men före Speedy Somolli.

Som 4-åring gjorde Count's Pride bara två starter (en tredjeplats som bäst), blev till salu som avelshingst och såldes under året till Sverige, där han avelsdebuterade våren 1980. Ingen tvekan om att Count's Pride's tävlingskarriär gav honom utmärkta förutsättningar som avelshingst - nu skall vi se om hans härstamning också gör det.

Både modern och fadern är "klassiskt" korsade.
Fadern till Count's Pride - Speedy Count - var vid importen av denne, en ganska
väldokumenterad förärvare, som hunnit lämna Hambletonian-vinnaren Steve Lobell,
Delmonica Hanover (VM- och Prix d' Amérique-vinnare) och topphästen Dream Of
Glory, vilken också börjat mycket starkt i aveln. Speedy Count företrädde samma
korsning Speedster/ Victory Song som Speedy Scot, och alla vet att denne genom
sönerna Speedy Crown och Arnie Almahurst vuxit ut till ett av de mest betydelsefulla
inslagen i vår moderna avel. Den andre Speedster-sonen som fått stort inflytande är
just Speedy Count. Åter till honom senare.

Modern Manero's Pride är som dotter till Star's Pride och ett Hoot Mon-sto korsad
på samma sätt som två dominerande förärvare, Nevele Pride och Quick Pay. Att
Manero's Pride och Quick Pay företrädde samma mix upplevdes säkert som ett stort
plus när hennes stam granskades. Vi skall titta närmare på henne!

Ett förgrenat och starkt möderne.
Manero's Pride var själv en duktig tävlingsmärr med en hel del Stakes-meriter. Hon vann ett halvdussin Stakes-segrar som 2-åring, bl. a. Aden Downs Stakes och Batavia Filly Stakes. Hon vann tre större Stakes som 3-åring och noterade totalt 15 segrar på 68 starter. Hon tjänade nästan 100.000 dollar, vilket var en ansenlig summa när hon tävlade. Manero's Pride blev mor till 13 föl, varav 4 har rekord under 1:59 (1.14,0) och 7 travat bättre än 2:04 (1.17,1). Count's Pride's helbroder Malibu Hanover 1.13,7/$68.183 har ganska goda Stakes-meriter och såldes som avelshingst till Danmark, men verkade som sådan utan större framgång. Han har i Sverige dock haft miljonvinnande Kosmos Kid. Två helsystrar till Count's Pride har blivit avelsston. Mamie Hanover är mor till Stakes-meriterade Meadow-branch Eddy 1.12,1/$240.000 och Meadowbranch Dawn *1.15,0 volt (e. Joie de Vie), som i sin tur lämnat Pine Pleasure 3.1.15,7a. Mala Hanover är bl. a. mor till Maveron, Finlands snabbaste 2-åring 1988. En dotter efter Florida Pro, Mariana Hanover 1.13,6, har verkat på Broline och bl. a. lämnat Quebec Broline 1.14,5a/ 611.618:-.

Count's Pride's mormoder Fairest Hanover har lämnat 14 föl, av dem har 11 vunnit lopp. Två söner har verkat som avelshingstar, Way to Fame och Fairmont Hanover, men utan att lämna några större spår efter sig. Några kommer säkert ihåg Exceller Way, som användes som s.k. egenhingst några år innan han såldes till Belgien. I aveln har, förutom Manero's Pride, hennes båda döttrar efter Super Bowl, Fairy Hanover och Farla Hanover, lyckats bäst. Fairy Hanover har lämnat tre under 1.13,5 och Farla är mor till två under 1.13,7.

Flicka Hanover - vilken flicka!
Count's Pride's mormorsmor Flicka Hanover är en verklig märkesdam i amerkansk avel. Hon är mor till danske Championhingsten Frosty Hanover (e. Star's Pride), vilken betytt oerhört mycket för danska Uppfödarföreningen. Av ganska få (19 st.) svenskfödda avkommor märks toppstoet Regina Roy (mor till Stocham-pionatsvinnaren Gina Roy), G.A. Scotch och Master Håleryd. Av sju avelsgodkända söner i Sverige är Calpam fader till svenske derbyvinnaren Frej Nalan. Frosty Hanover's främste son i aveln är nog Copperfield, vilken är fader till den vinstrikaste danskfödda travaren genom tiderna, Rival Damkær. Rivalens tuffhet kan delvis spåras till just Frosty Hanover.

Flicka Hanover är också mor till Flicka Frost - stoet som är mor till de båda Hambletonian-vinnarna Timothy T. (även Elitloppsvinnare) och Christopher T., stoet Cora T. (vinnare av Hambletonian Oaks, världsrekordhållare) och det fantastiska fölstoet Betsy Sue. Christopher T. har inte slagit genom som fadershingst, men dyker bl. a. upp som morfader till mångfaldige norske Championhingsten Speedy Tomali och det imponerande finska stoet Do Well, som har tagit många Solvallasegrar.

Betsy Sue är mamma till A-premierade svenske avelshingsten Why Not. Denne vann bl. a. Peter Haughton Memorial och ser danska storstjärnan Rudolf Le Ann som sin främsta avkomma. Betsy Sue har lämnat sex Stakes-vinnande avkommor, där bl. a. Monarch T. efter export till Italien vunnit försök till Lotterilöpningen.

Speedy Count - få söner i aveln.
Speedy Count har skrivit ett viktigt kapitel i travhistorien enbart genom det faktum att han lämnat två vinnare av Hambletonian och är morfader till två som vunnit samma löpning. Speedy Count är dock mycket mer än så! Men - likt många stora konstnärer - han har inte fått sin fulla uppskattning förrän efter sin död.

Speedy Count visade själv extrem tidighet. Efter kvalificeringsloppet den 1 maj 1963 gjorde han 27 (!) starter och segrade i 21 av dem. Hans 1.14,8 var det näst snabbaste löpningsrekord någon 2-åring dittills noterat. Scott Frost var med 1.14,6 den snabbaste. Speedy Count satte världsrekord över två heat, och var outstanding vid omröstningen till titeln "Årets 2-åriga travare". Som 3-åring segrade Speedy Count i 13 av 20 starter, bl. a. i American National Stakes och Battle of Saratoga, men kretsen kring honom var säkert besvikna över hans två tredjeplatser i de båda heaten av Hambletonian Stakes. Ayres var en för svår motståndare och kullen ansågs överhuvudtaget vara mycket stark. Där fanns också Big John, Speedy Rodney och den i Sverige välkände Dartmouth.

I slutet av 3-årssäsongen och som 4-åring visade Speedy Count stora kvalitéer genom att besegra det äldre gardet i Free-For-All. Det var garvade rävar som Duke Rodney, Porter-house, Express Rodney, Elma och Sue Mac Lad... Han besegrade nu också storheter som Speedy Scot och Ayres och visade med eftertryck att hans extrema tidighet inte lagt hinder för en stark utveckling som äldre.

Speedy Count gick till avel 1967 på Hanover Shoe Farms. Han fick tidigt omdömet att lämna hästar som
behövde tid att mogna och utveckla sin speed. Det visade sig också tidigt att döttrarna var minst lika bra
som sönerna. Delmonica Hanover, som bl. a. vann två VM och Prix d'Amérique, och Speedy Volita, som
vann över 4 milj. kronor i Europa, är två av de bästa döttrarna.

Steve Lobell och Burgomeister vann båda Hambletonian Stakes, men ingen av dessa har lyckats som
avelshingstar. Det har däremot hans två andra söner av rang gjort, Count's Pride och Dream Of Glory.
Count's Pride blev faktiskt Speedy Count's snabbaste avkomma och vi återkommer till hans avelsresultat.

Dream Of Glory var en lysande tävlingshäst, han segrade i 33 av 44 starter som 2- och 3-åring och blev utnämnd till "Årets Travare" både som 3- och 4-åring. Han blev lika lysande som fadershingst i Canada - och för sent kom man till insikt om att han var kapabel att matcha de främsta hingstarna i hela Nordame-rika. Trots stationeringen i Canada (där han tillfördes ett minst sagt "blandat" stomaterial) låg han bara snäppet efter täten både som fader och morfader! Idag är faktiskt välstammade Dream Of Glory-döttrar mycket eftertraktade som avelsston. Tillsammans med Balanced Image utgör de en mycket lyckosam kombination. Dream Of Glory-sonen Oakly Count har tillsammans med Mack Lobell (Speedy Count morfader) och Continental Victory noterat den näst snabbaste tiden genom tiderna i lopp, 1.09,7. Wesgate Crown 1.10,0 (Dream Of Glory morfader) ligger på delad femteplats i samma lista.

Högt anseende som morfader.
Det är genom sina döttrar som Speedy Count skapat guldglans kring sitt namn. Matina Hanover är inte bara mor till Hambletonian-vinnaren och Elithingsten Mack Lobell, hon ligger bakom en lång rad andra topphästar också. Delmonica Hanover har inte bara lämnat Hambletonian-vinnaren och italienske Championhingsten (1998) Park Avenue Joe, hon är också mor till världsrekordhållarinnan Delmegan och svenske avelshingsten Easy Lover. Denne är alltså linjeavlad (2+3) på Speedy Count.

Det tredje av Stall Superbus' Speedy Count-ston är Ah So, mor till avelshingstarna Workaholic och Rule The Wind, toppstoet Working Gal och finske At Risk, som var den första 2-åringen under 2:00 i Europa. Döttrar till Speedy Count är vidare mödrar till de svenska avelshingstarna Mr Drew (A-premierad), Firm Tribute (AB), Rosalind's Guy (AB), Super News och Karate Chop. Samma kombination Bonefish/ Speedy Count som i Firm Tribute återfinns i Nan's Catch (3 år 1:54 4/5), mor till megastjärnan Moni Maker. Av mellan 15-20 döttrar i svensk avel har Miss Countess (mor till bl. a. Franceska Star) och Lanette Hanover (mor till Lenson Bar, Borga Spirit, m. fl.) blivit Elitston. Speedy Sonja är mamma till Victoria S. och Viva La Difference har lämnat Black And White, Heads Or Tails och förnämliga fölstoet Love Letter S. - mor till topptravarna Gift Box, Mash Note och Juicy Details, alla efter Meadow Road.

Speedy Count blev fader till 18 st. travare som tjänade över 100.000 dollar. 12 av dem hade olika morfäder, vilket visar att han var ganska oberoende av visst blod för att lyckas. I detta avseende är Count's Pride lik sin fader, liksom i egenskapen att kräva viss tid för att mogna som travare, men i gengäld kan avkommorna tävla nästan hur länge som helst. Speedy Count var den sortens hingst som verkligen kunde lämna absoluta topphästar, men kanske för sällan för att passa i det amerikanska mönstret. (Speedy Count såldes till Tyskland 1978). Men på längre sikt har det visat sig att just topparna i hans produktion blivit utmärkta avelsindivider, inte minst döttrarna.

Count's Pride's förärvning.
Vi börjar med att granska kull för kull fram till årgången som är född 1994. Vi redovisar alla svenskfödda avkommor som tjänat 500.000:- eller mer, utom 94:orna där vi drar gränsen vid 100.000:-.

Födda 1981:
Wall Street 1.14,3a/649.260:-, h.u. Olene Hanover (US) e. Star's Pride
Volym Sund 1.15,2a/623.300:-, h.u. Lassie Hill (US) e. Worthy Boy
Vatikan Sund 1.15,6M/589.100:-, v.u. Noblessa Sund e. Noble Action

Debutkullen gav inte Count's Pride någon direkt rivstart i aveln. 36 av 49 reg. har startat (73%), de har totalt tjänat 6,2 miljoner kronor. Santa Pride (3)*1.17,0/495.490:- rankades i topp bland 3-årsstona. Hon kvalade in till Kriteriet, där Wall Street blev 6:a. Santa Pride deltog också i StoChampionatet och Derbyt. Camilla Gidds 1.15,5/337.850:- vann bl. a. ASVT:s Jubileumslopp och Johan Jacobssons Minneslöpning. Volym Sund vann Midnatts-pokalen.

Födda 1982:
Jet Ribb 1.12,0a/6.684.795:-, v.u. Grevinnan Ribb e. Shatter Way
Clash Hammering *1.12,6a/3.983.650:-, h.u. Ann Sang e. Songcan
Count On Luck 1.13,8a/2.060.250:-, h.u. Carina C. e. Fehmi
Galant Guvijo 1.13,8a/1.052.900:-, h.u. Maggy Guvijo e. Iran Scott
Simon Pride 1.14,3a/824.100:-, v.u. Margreth Britton e. Train Bloc
Dynamite Turf 1.13,6a/745.735:-, h.u. Sussi Hjordal e. Pay Dirt

82:an blev Count's Pride's bästa - här finns tre av hans fyra vinstrikaste svenska avkommor (Jet Ribb, Clash Hammering, Count On Luck) och ytterligare en miljonär (Galant Guvijo). Totalt har 60 av 77 reg. startat (=78%) och de har tillsammans tjänat 23,8 milj. kronor. Jet Ribb vann Derbyt, Åby Stora Pris 1987 (2:a 1988 och 1990), Olympiatravet 1990 (3:a 1988) och Rommeheatet 1987, 1988 och 1990. Han vann NM 1990 och noterade i Elitloppets Final sitt rekord 1.12,0. Clash Hammering vann Grand Prix de l'UET, Big Noon-Pokalen och 4-åringsstjärnan som 4-åring, Sweden Cup, Gösta Bergengrens Minneslöpning, Åby Cup, Axevallalöpning, Mellansvenskt Mästerskap, m.m. som äldre. Alex Pride *1.14,0a/402.950:- vann SprinterMästaren före Clash Hammering och Jet Ribb - storslam för Count's Pride som fadershingst! (Alex Pride avled tragiskt några timmar efter triumfen i SprinterMästaren.) Count On Luck blev tvåa i Kriteriet (storfavorit) där Simon Pride slutade trea. Den senare segrade sedan i Kriterierevanschen, Count On Luck deltog i Kungapokalen, och tävlade sedan med framgång i Italien, där han blev avelshingst. Vidare kvalade Count's Argus in till Derbyt, Galant Guvijo vann Nordiskt 5-åringspris och Dynamite Turf segrade i bl. a. Hallandsmästaren. Pride Fox vann Sverigelop-pet, och Count's Pride fick fram norske miljonären Sonny Count 1.14,4a. Vilken utsökt årgång!

Födda 1983:
Herr T. 1.15,4a/588.200:- v.u. Miss Ann Ego e. Ego Hanover
Harper Guvijo 1.15,1K/572.910:-, v.u. Baluncia e. Smokey Hanover
Sarajevo 1.14,9a/550.600:-, h.u. Blue Heaven e. Locotime
Favorite Rod 1.15,6aM/543.050:-, h.u. Ivy Rod e. Captain Rodney

Årgången född 1983 blev något av en "mellan-kull", men Sarajevo kvalade in till SprinterMästaren. Äran räddades av norske Spit Superstar 1.14,4a/919.401 NOK som segrade i Norskt Derby. Av 75 reg. svenska föl har 61 startat (=81%), de har tjänat 9,5 milj. kronor.

Födda 1984:
Gaston Pride 1.12,6a/2.503.165:-, h.u. Rolli Goddard e. Goddard
Ivano Guvijo 1.14,1a/1.562.735:-, h.u. Baluncia e. Smokey Hanover
Dals Pride 1.14,4a/1.171.500:-, v.u. Jomite Dalia e. Shatter Way
Elmer Pride 1.14,1a/733.605:-, v.u. Helena Hagen e. Spike Hanover
Lass Pigalle 1.14,1a/613.240:- s.u. Lass Zizi e. Glasgow
Nome 1.14,7a/592.505:- h.u. Sussie Lep e. Lep Hanover
Fiddlestick Krim 1.15,4a/578.680:- h.u. Fiddlestick Beauty e. Merceno
Doll Pride 1.14,0a/513.175:- s.u. May Ego e. Ego Hanover

1984 föddes en ny toppkull. 48 av 60 födda har startat (=80%). Totalt har kullen tjänat 11,7 milj. kronor. Den stora stjärnan i kullen var Gaston Pride som erövrade en unik trippel genom att som 4-åring vinna Derbyt, Kunga-pokalen och SprinterMästaren. Han blev Count's Pride's tredje Derbyvinnare på tre år! Han hade som 3-åring kvalat in till Kriteriet, och vann som äldre Hallandsmästaren. Ivano Guvijo tillhörde de bättre i årgången och deltog bl. a. i Derbyt. Finess Ribb var trea i Drottning Silvias Pokal och kvalade in till Sto-Championatet.

Födda 1985:
Bola Komp 1.14,4a/1.169.500:-, s.u. Spin Spinn e. Speedy Spin
Lass Jimmy 1.14,1a/766.390:-, h.u. Harlans Speedy e. Harlan Jimmy
Parkas M. 1.14.9a/567.000:-, v.u. Elaine M. e. Scotch Nibs

Kullen född 1985, tillhör inte Count's Pride's främsta, men Lass Jimmy kvalade in till Derbyt och Bola Komp tävlade under flera år bland de bästa äldre stona i landet och blev Count's Pride's näst vinstrikaste dotter. 46 av 54 reg. har startat (=85%)och tjänat 7,2 milj. kronor.

Födda 1986:
Mattis Pad 1.13,8a/818.350:-, h.u. Tina Roy e. Duke Abbey
Lass Flying 14,2a/664.700:-, h.u. Lass Zizi e. Harlan Jimmy
Sharp Luck 1.14,5 a/647.550:-, v.u. Eja Iran e. Lornjett
86:orna har tjänat 9,2 miljoner kronor och 77 av 94 har startat (=82%). Inga avkommor utmärkte sig i klassiska sammanhang.

Födda 1987:
Sparks Nevada 1.13,6a/1.181.300:-, h.u. Sierra Nevada e. The Prophet
Hazard Camaro *1.13,9/953.400:-, v.u. Frisbee Pay e. Pay Dirt
Key to the Pride 1.13,7a/894.050:-, v.u. Challmi Key e. Rodney Key
Rambo Tuna 1.13,8a/568.350:-, h.u. Ann Rodney e. Express Rodney
The Clipper 1.14,0a/512.910:-, v.u. Eva Heart e. Hoot Speed

1987 registrerades 103 avkommor, 82 st. har startat (=80%). Hazard Camaro var den stora talangen, Sparks Nevada blev med god marginal miljonär och Rambo Tuna blev 6:a i Kriteriet, han vann Introduktionen av Breeders' Crown och Sommarfavoriten.

Födda 1988:
Eva Pride 1.14,8a/1.703.500:-, s.u. Tine Nibs e. Frances Nibs
Pershy Pride *1.14,0a/1.012.130:-, h.u. Persika e. Pershing
Count's Avenue 1.13,4a/784.250:-, h.u. Saratoga e. Madison Avenue
Pegasus Pride 1.15,3aM/730.350:-, v.u. Jid Bunter e. Train Bloc
Fisher 1.14,1a/643.235:-, v.u. Fara e. Pluvier III
Primus Hammering 1.13,9a/627.600:-, h.u. Lady Hammering e. Parlay R.C.
Cirene Pride 1.15,2/600.500:-, s.u. Foxy Lady e. Glasgow
Rapides Clipper 1.14,4a/567.000:-, v.u. Rapide e. Blazing Love
Countling 1.14,4a/564.045:-, s.u. Be Nice e. Suspension
Mr Dundee 1.13,7a/517.450:- v.u. Perle Rose e. Net Profit
Adam Trackline 1.15,7aM/509.130:-, v.u. Dyna Rodney e. Captain Rodney

1988 måste betraktas som en av Count's Pride's bättre årgångar. Tre döttrar, Eva Pride, Cirene Pride och Countling, tillhörde kulltoppen. Eva Pride vann Oaks, Stora 3-åringsprisets stofinal och hon var tvåa i Drottningens Pokal. Eva Pride blev Count's Pride's vinstrikaste dotter. Cirene Pride deltog i Sto-Championatet och Oaks, men misslyckades i båda finalerna. Countling blev trea i Drottning Silvias Pokal. Ytterligare en dotter, Virserums-expressen, deltog i Oaks (6:a) och var 1990 landets vinstrikaste 2-åriga sto. Totalt har 99 av 119 reg. föl startat (=83%), de har tjänat 17,6 miljoner kronor tillsammans.

Födda 1989:
Next Chance 1.13,2a/1.098.00:-, h.u. Jid Bunter e. Train Bloc
Madson 1.14,9aM/801.715:-, v.u. Mad e. Tibur

Denna kull blev inte särskilt lyckosam, men innehåller i alla fall miljonären Next Chance och "V75-mästaren" Madson. Av 102 reg. har 80 startat (=78%) och sammanlagda prissumman är 9,4 milj. kronor.

Födda 1990:
Magics Hero L. 1.14,1a/1.018.700:- h.u. Make Magic e. Speedy Crown
Jet Zoot 1.13,5a/1.009.700:-, v.u. Zoot Ila e. Zoot Suit
Lakejen 1.13,8a/905.900:-, v.u. Fine Miss e. Fine Shot
Hallo Boy 1.14,4a/879.500:-, v.u. Hallo Egekaer e. Quick Pay
Lass Bricilla 1.15,5a/794.005:-, s.u. Bone Trot (US) e. Bonefish
I Will Survive 1.14,1a/587.000:-, s.u. Carrie Way e. Shatter Way
Dasher *1.14,3a/513.800:-, v.u. Dash Dot e. Fadet

Kullen född 1990 blev jämn och bra, med två miljonärer, Magics Hero L och tuffe segermaskinen Jet Zoot. Stona Lass Bricilla (tävlat i nya hemlandet Italien) och I Will Survive visade fina takter. 86 av 122 reg. föl har kommit till start (=70%). Den sammanlagda prissumman hamnar på 14,4 milj. kronor.

Födda 1991:
Lass Vilma 1.13,3a/1.121.350:-, s.u. Wilmera e. Smokin Yankee
Spring Gate 1.15,1aM/816.725:-, h.u. Strade Gate e. Shatter Way
Be Proud *1.15,1M/716.500:-, v.u. Lass Paulina e. Ron B. Hanover

1991 föddes i Italien Ricettatore, som bl. a. vann Premio Italia som 3-åring (på 1.14,7a) och blev tvåa i Derbyt. Han har tjänat över 4 milj. kronor. Av elva italienfödda avk. till Count's Pride har alla startat och fyra tjänat mer än 500.000 kronor.

Födda 1992, 1993, 1994:
Dandy Blossom 1.15,7aM/1.090.00:-, h.u. Sweet Hammering e. Jims Lucky Streak

Årgångarna 1991, 1992 och 1993 tillhör inte de bättre efter Count's Pride, även om här finns utmärkta stayern Dandy Blossom och klassiskt meriterade Lass Vilma. Hon blev 3:a i Drottning Silvias Pokal, 4:a i Oaks och 5:a i StoChampionatet. Hon deltog också i BC-finalen både som 3- och 4-åring. Tines Pride kvalade in till BC-final och Färjestads Europeiska 3-åringspris. I Norge visade stoet Let's Dance (4) 1.14,1a/613.002 NOK god kapacitet. Om vi slår ihop dessa tre kullar, har 164 av 217 reg. startat (=76%). Totalt har dessa vunnit 18,7 milj. kronor.

Födda 1994:
N.G. Pride v.u. Harriets Girl e. Pershing
Viktor Gwin h.u. Mellow Gwin e. Meadow Road
Quintus Pay h.u. Quintett Pay e. Quick Pay
Tamila Countess s.u. Lycka Me e. Lyon
Count's Scot h.u. Biala Scot e. Blazing Hanover
Count's For Friends h.u. Maria Beb e. Turn For Home
Speedy Pride v.u. Lady Samite e. Oki Way
Farmer Pride s.u. Farmer Pearl e. Uncle Rodney
Roxy Pride v.u. Mamsell Almo e. Carlisle
Lass Fantasy s.u. Summer Fantasy (US) e. Super Bowl
Speedy Toll v.u. Franciska Toll e. Songcan
Lovely Ribb s.u. Louanna's Image (US) e. Noble Victory
Gurpin h.u. Kullehus Juanita e. Speedy Spin

Som "motvikt till kullarna 1991-1993 presterar Count's Pride en mycket bra årgång född 1994.

I nästa årgång, 3-årskullen 1998, finns Precious du Ling, Dame Brodda, Lass Flirth, Majblomman och Nancy Pride. De tre förstnämnda har USA-födda mödrar.

Ingen enhetlig typ!
Om vi tar Count's Pride's två vinstrikaste avkommor som exempel - Jet Ribb och Clash Hammering (båda födda 1982) - visar de på något typiskt för Count's Pride: En av dem är liten (Jet Ribb är mätt till 148 cm) och den andre är stor (Clash Hammering är 165 cm). Så ser det ut tvärs igenom hela hans produktion, vilket bekräftas av Ingmar Andersson:
- Jovisst, och det är lite ovanligt för en hingst som är av medelstorlek själv. Man kan aldrig i förväg säga vilken typ av ston som passar bäst rent exteriört, mer än att försöka undvika extremt små eller mycket stora ston. Count's Pride ger både stort och smått med normalstora ston, men mankmåttet avgör, som tur är, nästan aldrig om hästen blir bra eller inte.

Count's Pride präglade inte sina avkommor varken i storlek eller exteriöra kännemärken. Han skiljer sig alltså radikalt från stallkamraten Quick Pay, vars ättlingar är ganska lätta att plocka ut i en flock. Count's Pride har givit en hel del fuxar, Quick Pay inte någon enda.

Alla sorters morfäder...
På samma sätt som sin fader Speedy Count var Count's Pride inte alls beroende av något speciellt blod via stomaterialet för att lyckas. Tvärtom, av Count's Pride's 60 svenska avk. som tjänat en halv miljon eller mer, har 48 stycken olika morfäder!

* Dock kan man notera att Shatter Way-ston är mödrar till 4 st., varav två tjänat mer än en miljon (Jet Ribb och Dals Pride). Även Clash Hammering är linjeavlad på Star's Pride men denna variant av linjeavel är mycket väl känd även i andra sammanhang, och inget speciellt enbart för Count's Pride. Men visst har han dragit avelsmässig nytta av att ha Star's Pride som morfader!

* Franskt blod och Count's Pride: I den specialgranskade kategorin är franskättade hingstar fäder till sex hästar, varav Train Bloc är morfader till tre, bl. a. Next Chance 1.13,2a/ 1.098.000:- och dennes helbror Pegasus Pride. Det går bra med franskt blod till Count's Pride, men inget han behöver för att nå framgång.

* Genom det redovisade materialet saknas i hög grad USA-födda ston från importvågen vid 80-talets slut och 90-talets början. Endast två sådana ston är mödrar till de 60 vinstrikaste! Jämför detta med t. ex. Mack Lobell's språngrullor, där c:a 75% av hans ston var importerade från USA! Av Count's Pride's 65 avk. födda 1994 är 7 st. fallna efter USA-födda ston. 1995 är siffrorna 54 födda, 7 mödrar kommer från USA. 1996 finns inget sådant sto bland mödrarna och 1998 har ett (!) av 54 födda föl USA-mamma. Detta speglar i någon mån Count's Pride's handikapp som äldre förärvare. Yngre och modernare hingstar har också fått ett attraktivare stomaterial till sitt förfogande. Ur just "94:orna" har Count's Pride lämnat en handfull av de bästa med ston som är fallna efter Blazing Hanover, Turn For Home, Uncle Rodney, Carlisle och Oki Way.

Ingemar Andersson igen:
- Visst har det varit så att Quick Pay haft ett försprång när det gäller intresset från stoägarna. Alla ville gå och titta på Quick Pay, Count's Pride fick man liksom se på köpet. De flesta valde Quick Pay till sitt bästa sto, Count's Pride fick det näst bästa... Genomgående kan man säkert påstå att Quick Pay fick ett klart bättre stomaterial än Count's Pride, och sett ur den synvinkeln tycker jag att Count's Pride klarat sin uppgift extra bra.

Tuffa och hållbara hästar - men få döttrar av högsta klass.
Count's Pride utmärker sig främst för att han lämnar tuffa och träningståliga hästar - företrädesvis av det manliga könet. Till skillnad från kompisen Quick Pay - som lämnat en stor andel utmärkta döttrar - och framför allt sin fader Speedy Count, har Count's Pride ganska skev fördelning mellan hingstar och ston, sett ur prestationssynpunkt.

Det verkar som om sönerna till honom klarar mycket hård träning. Hans G. Eriksson, som tillsammans med brodern Per-Erik tränat många Count's Prid'are bekräftar:
- Hingstarna inte bara tålde mycket träning, de verkade behöva det för att bli bra. Jet Ribb fick nästan aldrig några snabbjobb, men avverkade två träningspass om dagen, sju dagar i veckan. Miljonären Dals Pride var egentligen ingen märkvärdig häst, men visade en otrolig vilja i lopp och tålde hur mycket träning som helst. Stona vi haft var både lite vekare och något hetsigare jämfört med hingstarna. De får man "ta" på ett annat sätt. Just hårdheten att tävla länge och bra är den egenskap jag sätter främst hos avkommorna till Count's Pride. Storleken (eller brist på storlek) har jag aldrig brytt mig om. Jet Ribb är 148 cm över manken, och han vann ett par av de största loppen man kan vinna. Han går förresten nu som "mentor" i unghingstflocken hemma på Ribbingstorps Stuteri!

Inte speciellt tidiga hästar.
Hans G. Eriksson instämmer också i ett väl känt faktum om Count's Pride-hästarna: De är inte speciellt tidigt utvecklade, och i detta avseende liknar han mycket fadern Speedy Count.
- Ja, det är riktigt. Därför fick vi lära oss att inte "trycka" dem för tidigt, då kunde det komma en reaktion i form av vrånghet. Låter man dem komma i sin egen takt och grundjobbar dem ordentligt, blir de flesta riktigt bra.

Bröderna Eriksson har inte haft några bekymmer med Count's Pride-hästarnas aktion och balansering, vilket kanske till viss del beror på att hästarna fått tid att mogna i kropp och psyke. Hans G. igen:
- Count's Pride gick ju själv utselad med armbågsskydd, men var ingen utpräglad armbågsgångare. Detta var nog en typisk åtgärd av Billy Haughton; en relativt stor del av hans hästar gick med ganska tung balans, vilket kunde ge lite stampigare gång. Min sambo Åsa jobbade för Haughton när Count's Pride tävlade, och hans enda lilla frågetecken för Count's Pride som blivande avelshingst var framsteget. Men jag tycker inte man sett så mycket av det i hans förärvning - den ende av de bättre som haft armbågsskydd är väl Clash Hammering, i början av karriären.

Intressant början för Count's Pride's döttrar i aveln.
Det är säkert för mycket begärt att döttrarna till Count's Pride skall bli samma guldgruva i aveln som döttrarna till Speedy Count blev. Dessutom skiljer sig far och son åt ganska mycket, när det gäller stonas tävlingsresultat. Men det ser ganska ljust ut för de första avelsstona med Count's Pride som fader. Så duktiga hästar som Styltan (e. Super Arnie), Axina Esskå (e. Alf Palema) & Big Smoker (e. Smokin Yankee).

Staffan Philipsson