För den som intensivt följt travareaveln i de
länder den bedrivs med någorlunda kraft och med
tydligt mål har det på sista decenniet blivit
klart en gammal "linje" som vi trodde var på väg
mot en upplösning, har börjat blomma igen.
Victory Song kommer.
Detta är förstås något som smakar bra i munnen på alla som med
förvåning noterat hur den varmblodiga travarens
bas har smält ned och är på väg att bli en ensam
blodsduell mellan Speedy Crown och Super Bowl.
Borta är de tider då travsportens stuterier i
USA hade ett friskt, mångfacetterat
avelsmaterial att välja på. Nu är linjeavel ett
faktum, inaveln är vanlig och den incestuösa
vägen öppen för oviss vandring. "Linje" - en
hingstlinje - vad är det? Personligen använder
jag mig uttrycket av praktiska skäl. Det är
lättare att tala än att skriva om hästar och
härstamning om man håller sig till "linjer"
Det genetiska begreppet i en "linje" är der emot
diffust. Champion
Speedy Crown är som bekant en representant
från Peter The
Great's linje. Detta är obestridligt. Men
det är också obestridligt att
Speedy Crown i
sin stamtavla har fler inslag av
Axworthy än från
Peter The Great.
Vad betyder mest?
När jag därför talar om Victory Song, i dennes
egenskap av återuppstånden travarehingst, så vet
jag mycket väl att Victory Song redan finns i
ett mycket stort antal bra Amerikanska travares
stamtavlor... men nästan uteslutande på
mödernet. Nu är det dags för Victory Song att
även ikläda sig fadersrollen.
Det är nämligen självklart att det är via
hingstarna - som ju får många fler avkommor än
stona - som en långsiktig påverkan på
hästsporten och dess avel åstadkommes. Ur den
synpunken är det tydligt att Victory Song och
dennes inflytande på travsporten börjar växa -
eller är på väg att växa snabbt.
Det är därför jag gjort Victory Song till objekt
för årets historiska avelsstudie i vårt
vinternummer.
Victory Song föddes 1943 på Walnut Hall Farm,
som då var det överlägset dominerande stuteriet
i USA. Nere i Donerail, Kentucky, fanns 5000
tunnland ypperligt blått gräs. I hingst stallet
stod de dominerande matadorerna
Volomite och
Scotland. Ända
sedan slutet av 1800-talet hade ettåringarna
från Wanut Hall Farm sålts på auktion.
|